Granskningen av ansiktsigenkänning bör omfatta mer än polisens användning

Ansiktsigenkänning blir allt vanligare i Storbritannien, där polisstyrkor utökar både sökningar i efterhand och livebaserad ansiktsigenkänning (LFR). Men fokus på polisens användning riskerar att skymma den växande användningen hos privata organisationer, däribland återförsäljare, skriver Tony Kounnis i TechRadar.

Syftet och sammanhanget kan påverka allmänhetens inställning. En oberoende undersökning av 2 000 vuxna i Storbritannien, beställd av Face Int tidigare i år, visade att 73 % stödde polisens användning av ansiktsigenkänning, jämfört med 54 % för användning i butiksmiljöer. Undersökningen visade också att 57 % oroade sig för hur bilder av deras ansikten lagras, medan 43 % uppgav att tydliga lagar skulle öka deras förtroende för tekniken.

Kounnis menar att träffsäkerhet bara är en del av frågan: människor behöver också veta hur ansiktsdata samlas in, behandlas och lagras, och vem som ansvarar för den. Enligt artikeln regleras användningen i Storbritannien genom ett lapptäcke av lagar, däribland Data Protection Act och Human Rights Act. Artikeln jämför detta med EU AI Act, vars ytterligare krav för biometrisk identifiering ska börja gälla i december 2027.

Artikeln efterlyser tydlig information innan data samlas in, integritetsskydd som byggs in från början, begränsad lagring, begränsad och loggad åtkomst, personalutbildning och tydliga rutiner för incidenter. Den säger också att träffar från ansiktsigenkänning ska ses som signaler som kräver mänsklig granskning. Källtexten slutar mitt i en mening om den brittiska regeringens förhållningssätt och ger därför ingen fullständig redogörelse för den punkten.