Nato-stödd drönar-AI valde och bekämpade ett mål utan mänsklig inblandning

Enligt TechRadar upptäckte en liten drönare flera objekt över ett snötäckt svenskt testområde i januari 2026, bedömde ett bepansrat ingenjörsfordon som det mest värdefulla målet och flög rakt mot det innan den släppte en sprängladdning.

Övningen var en del av BAE Systems Bofors program Affordable Loitering Modular Ammunition (ALMA), med ombordbaserad artificiell intelligens från Uppsala-baserade Scaleout Systems. Ingen människa deltog i valet, inriktningen eller oskadliggörandet av objektet. AI-systemet upptäckte, identifierade och positionsbestämde möjliga hot. En pilot fanns i beredskap och drönaren hade en kontinuerlig anslutning under testet, medan människor satte parametrarna och tryckte på en knapp för att starta övningen.

Förmågan kan göra drönaren svårare att stoppa om länkarna störs ut, men avsaknaden av mänsklig kontroll innebär också risker om systemet slutar fungera eller väljer fel mål. BAE Systems Bofors pressmeddelande om det tre dagar långa Winter Demo 2026 i Karlskoga nämnde inte insatsen. Där beskrevs ungefär 20 deltagande startup- och teknikföretag.

Testet är inte utan föregångare: Israels patrullerande ammunition Harpy har sedan 1990-talet självständigt upptäckt och angripit radarsändare. Den 5 september enades 128 stater som är parter i Convention on Certain Conventional Weapons om en icke-bindande text om dödliga autonoma vapen. Stop Killer Robots sade att tre års arbete hade urvattnats kraftigt efter sena ändringar från United States och Russia. Den obesvarade frågan är hur en sådan drönare fattar beslut när den kopplas bort från mänsklig kontroll.